mod.2 från way back.

Cancern, hånen och den mirakulösa drogen.

När för nära blir för långt ifrån,
och en suck blir till öronbedovande dån.
En tår blir den starkaste strömmen i ån,
och en komplimang blir till förnedrande hån.

Som om jag vore cancer,
och du var vår mirakeldrog.

När en magisk dröm blir till verklighet,
och husgrund blir till vägg och tapet.
Om ett frö växer upp till massiv ek,
och blodigt allvar blir en varsam lek.

Som om jag vore febern,
och du var deras apotek.

När vår platta jord har blivit sne,
och prästerna har slutat be.
Våra organ har blivit marker i ett blodigt spel,
när vi alltid har rätt och aldrig fel.

Som om jag vore rädslan,
och du fick dem att börja le.

RSS 2.0